Midnatt

En sista studierelaterad bild, sedan är det absolut slut på den varan på den här bloggen. Den här bilden representerar två tappra försök att plugga natten före vi hade varsin tent.

Slutsats? Det är betydligt roligare att sucka tillsammans med någon än att slita sitt hår i sin ensamhet.

En get-upplevelse

På tal om en intressant studieupplevelse. Förra veckan intog jag min vanlig plats tillsammans med en god vän för att försöka trycka in lite information i mitt huvud när jag insåg att en flock med getter sprang rakt emot mig. Den dagen studerade vi inte så mycket,  för 99 % av vår uppmärksamhet var på getterna som bokstavligen hade omringat oss på gräsmattan.

Bästa studiesällskapet!? Hornen var kanske lite för massiva för att jag skulle klara
av att hålla uppmärksamheten riktad neråt mot mina papper.

Vi var nog lite .. förbluffade.

Att avsluta ett kapitel

Vad innebär det att stå inför en livsförändring, det är vad jag just nu går och funderar på. Tanken är inte framtvingad, igår överraskade jag mig själv att få full pott i min sista tent i Italien, och nu har jag exakt två veckor kvar av att det som skulle bli mitt år i Italien.

Idag hittade jag instruktionspappren jag lusläste om och om igen före jag åkte iväg till i Italien i höstas. När jag läste de välbekanta raderna ännu en gång mindes jag tydligt hur omvälvande det kändes att bryta upp från det välbekanta livet i Finland och kasta mig in i det okända. Precis samma känsla har jag nu, bara i motsatt riktning. Det är nu dags att avrunda det här kapitlet och börja skriva på ett nytt. Det känns precis lika roligt som att gå till tandläkaren när man har tandläkarskräck, samtidigt som man inser att det är för ett bra syfte och att smärtan bleknar i jämförelse med nyttan av besöket.

Men att avsluta ett kapitel och börja på något nytt, det tror jag är en tid för tacksamhet för det som varit och tilltro för det som komma skall. Jag tvivlar inte en sekund på att nya äventyr väntar runt hörnet, och att de kommer att flätas samman med de äventyr som det redan står skrivna om i min bok. 

Dessutom slog det mig igår att när jag kom till Italien i augusti kunde jag precis lika mycket italienska som jag nu kan tyska. Tanken ligger redan och gror ... kanske jag borde ... kanske ... ja för nu vet jag ju att det går att lära sig ett nytt språk. Det går. Det går!

Med den insikten känns det spännande att börja på ett nytt kapitel. För det jag har lärt mig kommer att prägla det som komma skall.

Val d'Orcia

Platsen man inte tror att kan finnas på riktigt, den finns!

 

Ps. Hur många bilder kan man ta på några höbalar? Nu vet jag. Många. Väldigt många. De bilder jag lägger upp här är bara ett litet urval av mina favoritbilder.

Inte en sak till

Den här veckan var det dags  för alla mina elektroniska prylar att göra sin stämma hörd. Först var det iCloud som ilsket upplyser mig om att den fyllts till bristningsgränsen. Bara någon dag senare är det telefonminnet som tillåter en endaste bild till. När jag ska ställa om backup:en på telefonen blinkar också datorn till, nu har också den fått sin beskärda del av information.

Fast sett från den ljusa sidan så är det ju trevligt att mina elektroniska prylar för första gången på eget initiativ tagit kontakt med mig ...

Nya/gamla matinslag

Den här veckan har jag slagit alla rekord när det gäller att laga finländsk mat. Jag har lyckats åstadkomma allt från potatismos till köttbullar, korvsås och pyttipanna. Inmundigat med knäckebröd, förstås. Fast det där med att dricka mjölk till, det skippade jag.

Lite märkligt är det nog att äta finländsk mat igen. Det känns ... vanligt, på något sätt.

Nästan där

Känslan av seger är överväldigande när jag SLUTLIGEN, två timmar före examen, äntligen äntligen äntligen fattar två stora block av kursboken. Tydligen krävdes det mycket frustration, många nätter att sova på saken, mycket rotande bland material på diverse språk via google och en stor, enormt stor, portion av uthållighet och ihärdighet att försöka försöka försöka.

Vad lärde jag mig av den här upplevelsen? Välj inte en kurs på magistersnivå i ett ämne som du inte har förhandskunskaper i. Speciellt inte när kursen går på italienska.







Detta är dagens utsikt från studieböckerna. Sängen är plötsligt ett väldigt bekvämt och stillsamt alternativ  efter att jag förra veckan hade några sjuka upplevelser då jag försökte studera i en park. Bilder kommer så fort jag överlevt min sista examen för detta läsår.

Fönsterluckan är stängde eftersom det är ohyggligt varmt där ute, och jag vill hålla solens värmande strålar på utsidan. Allt för att försöka krysta ut det sista jag har av min koncentrationsförmåga.

Veckans väder

Sommaren som äntligen kom till Italien:

Olika synpunkter på mat

I lördags bjöd jag på banan med choklad, ni vet den när man lägger chokladbitar in i en banan och sen i ugnen/på glöden. Jag hade aldrig trott att en så pass simpel sak skulle skapa så stor uppmärksamhet, folk kunde nog inte tro sina ögon. Nyfikenheten var alltså stor, speciellt eftersom bananen såg ganska osmaklig ut efter att den kommit ut ur ugnen. Jag kunde däremot pusta ut när till och med de något kräsna italienarna medgav att bananen fallit dem i smaken.

Jag måste ju förstås också berätta hur vi går ut i skogen, gör upp en eld och sitter och grillar korv och gör varma bananer med choklad. Jag hade kanske insett att det är något typiskt som vi gör i Finland före jag märkte hur konstigt mina ord klingade här.

En av de största kulturskillnaderna mellan Italien och Finland är nog hur vi ser på mat. Vad man kan äta, hur det kan (och inte kan) kombineras, hur och var man skall äta maten och så vidare. Vid det här laget kunde jag skriva en hel bok om dessa skillnader. Alltså, fortsättning på temat följer garanterat.

Nya frukostvanor?

Italienare och vin ja, det är en intressant kombination. Jag hade nog hört talas om att man förr i tiden drack vin och åt prosciutto till frukost, men kunde ändå inte tro mina ögon när jag såg en äldre herreman hiva i sig ett glas vin vid en kaffedisk klockan åtta på morgonen. Måndag morgon.

Intresseklubben antecknar

Eftersom jag vet att du säkert alltid undrat hur takarbete sköts i Siena (visst!?) så kan jag nu äntligen still din outgrundliga nyfikenhet. Det går helt enkelt till så att man stänger av hela gatan. Enkelt så...

Terapi efter en examen

När man stapplat sig ut från universitetet efter en av de värsta tentupplevelserna någonsin, då får man minsann skämma bort sig själv med fruktsallader som denna. Den är dessutom såld av en av världens underbaraste försäljare. Jag har börjat gå till hans affär så ofta jag bara kan bara för att det är en sådan terapi för själen att prata med honom. Föreställ er vänlighet, omtänksamhet och uppmuntran personifierad i en cirka 60 år gammal man, och där har ni honom. 

Annat som man får göra efter en examen, dvs som jag gjort idag, är att shoppa kläder, äta glass (hittade lakritsglass!) och sitta och prata flera timmar på torget med världens godaste kämpis medan solen går. Vad som helst bara man inte börjar plugga på nästa tent. Det blir morgondagens projekt.

Eller så kan man göra som jag gjorde, jag var så girig med pengarna när jag skulle betala min sista prepaid-månad för mitt italienska abonnemang så jag missberäknade summan med 5 cent. Vilket ledde till att jag fick punga ut med fem euro extra, för det var minsta möjliga summan man kunde betala med. Tydligen är det den som försöker vinna 1 euro som i slutändan förlorar 4,95. Bra försök i alla fall ...

Variationens ädla konst

Sommarlovet närmar sig med stormsteg. Med mindre än en vecka kvar av studier så försöker jag trycka ur mig de koncentrationsdropparna för att få in något användbart i mitt huvud. Det går .. tja .. sesådär. Åtminstone har jag varit duktig på att variera studieplatsen idag. Nu är klockan fem på eftermiddagen och jag har redan hunnit med dessa platser. Jag önskar jag vore lika bra på att plugga som jag är på att variera mig.

Bästa sällskapet:

Snyggaste tornet:

Eller vänta nu, tornutsikten från mitt eget fönster är inte så illa den heller...

Boboli i Florence

Det som förbryllar mig mest med Bobili trädgården är att den utgör ett exempel på en italiensk trädgård. Skillnaden mellan italienska och engelska trädgårdar är att den italienska är mera strukturerad. Men hur kan det komma sig att italienare är mera strukturerade än engelsmän?

Organiserad eller oorganiserad, vacker är den.

Grammatikinlärning ur ett annat perspektiv

Jag försöker övervinna min nervositet för min engelska examen genom att plugga på en annan tent som jag har nästa vecka, åtminstone funkar det ganska bra för att distrahera tankarna. Faktumet är att det är en av de intressantaste tentböckerna jag någonsin läst. Kort och gott handlar det om hur ett barn tillägnar sig ett språk och en grammatik. Idag lärde jag mig t ex att att barn som bara är fyra dagar gammalt redan kan urskilja mammans språk bland andra språk. Vid samma ålder kan barnet också skilja mellan två främmande språk som den aldrig hört förut. Redan i magen visar barnet intresse för att språk, vilket har uppmätts genom att mäta barnets hjärtslag.

Tänk!

Dagens överraskning

Här sitter jag och svettas och har mig för att få till det mest hövliga och formella e-post meddelandet denna värld har skådat, och som svar (jag fick faktiskt ett svar, till och med samma dag!) fick jag "Kära Ida ...". Tydligen har jag inte riktigt koll på det här med formaliteter trots allt!

Bombaderad av frågor

På sistone har jag roat mig med att svettas inför en examen i engelska. Det svettigaste har varit just faktumet ATT jag svettats för den, i den bemärkelsen att mitt annars ganska stabila självförtroende när det kommer till att använda engelskan nästan helt utrotats. Just så är det när man slutar använda ett språk och börjar fundera på grammatik, det vill säga hur man egentligen BORDE säga. Men som man då tydligen inte gör.

Inte så konstigt egentligen att finskan blir svår att använda, så mycket grammatik som den innehåller (15 kasus!) och med tanke på hur många år (12!) som vi studerar den.

I alla fall, här är ett smakprov från vad den muntliga delen i min engelska examen kommer att innehålla. Det är Cambridge som står för frågorna. Ja, och kom ihåg att förställa dig att du sitter supernervös på en stol framför två Cambridge personer som har ögonen på dig som hökar. Allt du säger (och inte säger) bedöms förstås emot dig, varenda sekund du tvekar och varenda gång du säger "hm" analyseras in i minsta detalj.

Det är nu som man önskar att man egentligen visste vad man tycker om skattepengar och hur brottslighet borde bestraffas.

• Nowadays, there are so many products to choose from that it’s impossible to choose. To what extent do you agree?
  
• Who should decide how taxes are spent, government ministers or local people? ..... (Why?)
  
• Why do jobs that involve taking difficult decisions appeal to some people?
  
• What difficult decisions do you think scientists will face in the future?
  
• What is the best way of deciding how a criminal is punished?
  
• How easy is it to repair a wrong decision?
  
  

Två bilder från Florence

En växt med bra utsikt

Visst vacker spegling!

Vad betyder ett efternamn?

Jag fick häromdagen reda på att det höra till ovanligheterna att italienare tar ett gemensamt efternamn vid giftermål. Gemensamma barn får pappans efternamn. Jag antar att de håller fast vid tanken på att mitt namn är mitt namn, och där med basta. Lite konstigt tycker jag nog ändå att det är.

Två vallmon

Jag har glömt att visa en av mina favoritbilder, tagen för några veckor sedan. Motivet är vallmo, förstås. Jag har fallit helt handfallet för vallmon, den är så otroligt vacker!