Min födelsedag

Dagen före min födelsedag bestämde jag mig för sådär halvspontant bjuda in några vänner på middag. Det blev en kväll helt över mina förväntningar, många många goda vänner kom och folk hade med sig mat och dricka precis som jag bett dem om. Själv stod jag för Flygande Jakob och kladdkaka med glass, som är två oslagbara och välbeprövade koncept bland mina vänner här.

Jag är så otroligt tacksam för mina fina vänner! Här kommer en bildbomb från kvällen.

Tyskland, Österrike och Nederländerna

Brasiliens motsvarighet till kokosbollar,
helt otrooooooooligt goda!

Spanien och Brasilien

Italien

Italien 

Schweiz 

Mina söta kinesiska rumskompisar

Nederländarna och Norge

Finländskt finbesök! :)

Italienska flaggan i form av jackor

Skrock och födelsedag

Italienarna tycker jag har en extremt dålig födelsedag eftersom de är lagda åt det vidskepliga hållet och tror att 17 är ett oturstal och att fredag en olycksdag. Fredagen den 17 maj firar jag alltså min födelsedag i Italien, och tror varken på att 17 är ett oturstal eller att det ger dålig tur att lämna nycklarna på bordet, låta paraplyet torka uppfällt, vara två om att bädda sängen eller att sova med fötterna mot dörren (för att nämna några). Nej, ett år i Italien har inte gjort mig mera skrockfull :)

Grisen från Siena

Cinta senese är en typ av gris som kommer från Toscana och Siena. Människor här har fött upp denna typ av gris i århundraden, men den var nära att dö ut på 1900-talet. Av grisköttet görs produkter som får en speciell smak, just eftersom det är en speciell grissort.

Griskultingar bara en dag gamla

Jag beklagar mitt osmakliga inlägg, men i samband med att jag introducerades till dessa grisar fick jag också se bondgårdens förvaringsplats av prosciutto crudo. Prosciutto crudo är alltså griskött som äts rått. Före det är ätbart hänger det i ett rum som detta i två år.

Motivationens effekt

Jag har hittat en ny favoritblogg av en typ som är helt fenomenal att förklara grammatik på ett tydligt OCH underhållande sätt. Det ÄR möjligt! Kolla in honom här http://yourdailygerman.wordpress.com/about/. Ännu roligare var det idag då jag läste om honom och insåg att hans historia med språk inte är helt olik min, bara att hans språkintresse väcktes då han var i Finland (av alla ställen!). Undrar om det var finskans många grammatikregler som väckte honom till liv? ;)

Såhär skriver han på sin blogg:
"This passion [for languages] developed when I was in Finland and I was confronted with foreign languages every day. Before that, I actually thought I sucked at languages. My grades weren’t great, I was glad when I could opt out French and I couldn’t even describe the way to Berlin Brandenburger Gate in English properly without breaking my tongue and using my hands like a mime. But I think when you really want to learn something, you can learn it very quickly. And it is never too late… I mean, I was already 54 when I was in Finland."

Just det, när du verkligen vill lära dig något, då är nästan allting möjligt.

Ett 1000 år gammalt lantbruk

Tenuta di Spannocchia är en bondgård som funnits i 1000 år utanför Siena. Idag ligger området i ett naturreservat och bondgården lever vidare med biologisk odling som ledmotiv.

Olivträd

Tornet med en historia på 1000 år

Terassen

Trädgården

Basilika och rödbetor

Rosmarin
(Mamma, den här är bilden är åt dig!)

Utsiken

Utsikten från tornet

Djuren

Och några andra bilder som jag tycker om ...

Födelsdagsmiddag

Min 25års dag ligger runt hörnet, och jag hade den stora förmånen att få fira den i Italien tillsammans med mina kära mor- och farföräldrar. Det händer inte varje dag!

Födelsedagsros 

Lasagne

Uppvaktning