En vardagsängel

Hemma hos mig är det sjukstuga, jag blir inte friskare hur jag än försöker. Att gå utanför huset är helt otänkbart och jag börjar bli aningen trött på att äta torra skorpor. Men i eftermiddag ringde en kompis mig och ville komma över och koka mat åt mig, tio minuter senare stod han utanför min dörr med en matkasse i handen. He made my day.

Julstämning i Perugia

I lördags var jag i Perugia. Kombinationen av julbelysning, mycket folk på gatan och den tjocka dimman skapade en alldeles speciell atmosfär. Otroligt vackert.

Italiensk tv-reklam

Just nu går det en reklamsnutt på italiensk tv som vill att man skall skicka in sitt namn och namnet på den man är kär i till en nummer som räknar ut hur många procents chans man har att få förhållandet att fungera. Verkligen djupt. Men jag antar att det finns någon som faktiskt gör det eftersom reklamen existerar.

Civita di Bagnoregio

En bildbomb från en fantastisk plats

På vägen dit

Staden

 Märkt av tidens gång...

Utsikten

På väg tillbaka i skymningen

Den döende staden

Det var som att stiga in i en annan värld - Civita di Bagnoregio i Lazio. Staden är också känd som den döende staden eftersom dess sidor håller på att falla sönder. Det finns bara en väg in till staden och för att ta sig dit är fötterna det enda hjälpmedlet. Staden grundades för 2500 år sedan, men idag bor det bara några enstaka pinnar där.

Det var en helt otrolig upplevelse och min kamera är full med bilder som jag vill dela. Mera kommer alltså. Först ska jag försöka sova bort min feber.

Inbäddad i dimma i Umbrien

Solen sken i Siena och det var för varmt att ha på sig höstjacka , men redan efter 30 minuter på tåget söderut såg jag en ridå av dimma närma sig. Det var som att stiga in i en annan värld - en kall och ruggig värld där man bara såg några meter framför sig. Kall, men vacker!

När orden inte räcker till

Idag blev det riktigt konkret hur bristfälligt ordförråd jag har. Jag gick in i en syaffär för att köpa en stoppnål. Snabbt insåg jag att jag saknade ord för att säga vad jag sökte, och damen i affären tolkade mina handrörelser som att jag var ute efter en virknål. Jag borde ha vetat hur man säger nål och att sy på italienska, men i stundens hetta kom jag bara på ett ordet för nål börjar på a. Jag rotade i min fantasiförmåga för att hitta lämpliga ord, garn, tråd, att fästa (en tråd), vante... Men jag hittade verkligen inget ord som hjälpte mig. Det slutade med att jag tog fram min stickning och visade en lös trådända, bara för att få svaret att nej en sån typ av nål har de inte.

Vardag

Idag har jag haft en lång brottningsmatch med min förkylning som vägrar ge med sig. Tryckte i mig en ordentlig omgång medicin och gick ut för att äta en pizza med några vänner på kvällen, för att titta på samma fyra väggar hela dagen lång gör ingen glad. Och så måste man ju passa på att äta italiensk pizza så mycket man orkar när möjlighet finns. Jag kan fortfarande inte fatta att jag är HÄR, och att jag får höra italienska varje dag.

Klockan sex på morgonen

En sak som jag inte saknar är de finländska mörka vintermorgnarna när man får utöva all sin mentala styrka för att lyckas stiga upp ur sängen. Igår var jag för första gången med om det i Italien, att det var becksvart ute när jag steg upp. Jag har inga planer på att i fortsättningen stiga upp så tidigt, jag gillar mina ljusa morgnar.

På tal om prov

Jag vet inte hur många personer som gett mig olika tips för hur jag skulle kunna fuska i morgonens tentamen. Tydligen är det så pass vanligt att fuska på prov i Italien att till och med mammor hjälper sina barn att fuska! Och fusk förekom också under morgonens examen, även om föreläsaren gjort sitt bästa för att förhindra det genom att sammankalla en "övervakningstrupp" som spatserade runt i salen och genom att ge oss papper med olika provfrågor utan vår vetskap. Kulturkrock.

Onsdagsfeelis

Såhär känns det inför morgondagens tent.

Faktumet att jag sitter och söker bilder på nätet på hur jag känner mig, när jag egentligen borde försöka tynga in lite mer information i mitt förkylda huvud kanske säger ännu mera än mitt bildval.

Eller så kan man också tolka det ur den synvinkeln att jag behöver få uttrycka mig på något sätt och inte hittar de rätta orden.

Äh, det finns ingen bra bortförklaring. Jag måste helt enkelt bara försöka studera lite till.

En solig novemberonsdag

Okej, jag erkänner att hösten i Italien kan vara både kall, regnig och ruskig, men rätt så ofta dyker det upp dagar med strålande solsken och en alldeles klarblå himmel! Som idag.

Vadå vara diskret?

Efter den gången då professorn avbröt föreläsningen då han märkte att jag satt och stickade har jag varit mera uppmärksam på hur de andra studeranden beter sig under lektionerna. Och till min förvåning kan jag meddela att de flesta (åtminstone verkar) vara väldigt uppmärksamma på det som professorn säger. Att gå ut halvvägs under föreläsning, att pilla på telefonen och att rita gubbar i häftet förekommer också här, men faktiskt verkar de flesta lyssna förvånansvärt noggrant.

DÄREMOT - vad jag inte kan förstå är att det anses vara okej att snyta sig högt och ljudligt mitt under föreläsningen.

Gult i mörkret

Sienas fästning är idealisk att springa på eller runt en mörk höstkväll när man inte vill snubbla på kullerstenarna som utgör de smala gränderna i stadskärnan.

De gula löven har nu intagit staden. Däremot är gräsmattorna ännu gröna.

Nedanför fästningen

Ovanpå fästningen 

Ovanpå fästningen

Vackra Siena

På väg till en studentrestaurang för att äta lunch tog jag den här bilden. Studentrestaurangen är i byggnaden uppe på kullen, längst till vänster.

"Italiensk" kurslitteratur

Jag tog en titt i min kompis tentbok, och insåg snabbt att någonting var riktigt konstigt - boken är skriven både på italienska och grekiska! DET NI!

Kurslitteratur i Italien

Ett talande leende

Urklippt från dn.se

När ett leende säger mer än tusen ord ...

... det leendet möter mig när jag kommer hem från en lång dag.


Heja SAS!

Utmaningar i vardagen

Måndag klockan 12

Jag sliter mig (bokstavligen sett) från www.dn.se (hur skall det gå för SAS?)
och
jag sliter mig (sagt med en stor dos sarkasm) från min tentläsning,

för att ta en ny strid på universitetets kontor för internationella ärenden.

Min vardag

En heeelt underbar stad.

Höstmörker